Respekt för miljön

Vi är engagerade i att uppnå ambitiösa hållbarhetsmål och arbetar kontinuerligt för att minska miljöpåverkan från våra byggarbetsplatser. Stort fokus ligger på att reducera resurs- och energiförbrukningen i hela vår verksamhet samt att använda hållbara material och produkter för att minimera utsläppen av växthusgaser.

MILJÖLEDNING

  • GRI 3-3
  • GRI 2-23
  • GRI 2-24

Vårt miljöarbete styrs av ett certifierat ledningssystem enligt ISO 14001 och ISO 50001 med tydliga processer och rutiner som hjälpmedel för att bedriva ett systematiskt miljö- och energiarbete. Våra hållbarhetssamordnare hjälper och stöttar varandra, kunskap och erfarenheter utbyts och bidrar till det kontinuerliga förbättringsarbetet inom företaget. Vi arbetar aktivt med att finna hållbara lösningar för att exempelvis minska resursanvändningen och minimera antalet miljötillbud och miljöolyckor. Tillbud, olyckor och riskobservationer registreras och utreds i ett digitalt system vilket möjliggör en enkel och tydlig rapportering för samtliga medarbetare inklusive underentreprenörer och beställare samt även en strukturerad uppföljning. I samma digitala system genomförs och dokumenteras även skydds- och miljöronder.

Utöver ledningssystemet finns en projektanpassad miljöplan för respektive projekt där organisationen, hållbarhetsmål, betydande miljöaspekter, risker, hållbarhetskrav och rutiner för projektet beskrivs. Vattenhantering, resursanvändning, markmiljö, buller, sociala aspekter, avfall, transporter, biologisk mångfald och kemikaliehantering är exempel på områden som hanteras i miljöplanen. Miljöplanen ingår tillsammans med kvalitetsplan och arbetsmiljöplan i projektets projektplan vilken samtliga projektdeltagare inklusive leverantörer tar del av i samband med introduktionen.

För att möjliggöra ett aktivt arbete med risker och möjligheter finns ett anpassat risk- och möjlighetsregister för varje enskilt projekt. Här anges risker och möjligheter kopplade till: hållbarhet, arbetsmiljö, kvalitet, ekonomi, tid, personal samt tredje man och verksamhetens förtroende. Hantering av projektets risker och möjligheter sker genom verksamhetens process för riskhantering, som omfattar arbetssätten: identifiering, bedömning, utformning av åtgärdsförslag samt uppföljning och utvärdering av åtgärd. Största miljöriskerna är utsläpp av kemikalier till mark och vatten, påverkan på yt- och grundvatten, hantering av schaktmassor, material- och avfallshantering samt negativ påverkan från damm, buller, vibrationer och stomljud.

Tydliga rutiner och kontrollprogram hjälper projektteamen att reducera bullerpåverkan, optimera avfallshantering och minska påverkan på luft, mark och vatten. Detta underlättar och förenklar egenkontrollen kopplat till interna krav och lagkrav, samt även krav från beställare, myndigheter och andra intressenter.

ENERGI OCH KLIMAT

  • GRI 302-1
  • GRI 302-2
  • GRI 302-3
  • GRI 302-4
  • GRI 305-1
  • GRI 305-2
  • GRI 305-3
  • GRI 305-4
  • GRI 305-5
  • GRI 305-7

Våra projekt kräver stora mängder energi dels för drift av maskiner och utrustning dels för produktion, hos leverantören, av de byggmaterial vi använder (scope 3).

Vilken typ av projekt som bedrivs och vilken typ av utrusning som krävs för det aktuella skedet i projektet styr projektets energianvändning, vilket medför att energianvändningen är svår att förutse. El- och drivmedelsanvändningen står för vardera cirka 50% av verksamhetens energianvändning inom scope 1 och 2.

Tung energikrävande utrustning används som exempelvis tunnelborriggar för bergborrning, eldrivna ventilationsfläktar för utdrivning av spräng- och drivmedelsavgaser samt stora lastmaskiner för hantering av berg- och schaktmassor. Med avseende på vår energiintensiva verksamhet har vi valt att certifiera oss enligt ISO 50001 och erhöll certifikat i januari 2022. Med ett ledningssystem som även omfattar energiområdet har vi ytterligare ett verktyg som utvecklar vårt arbete och gör det enklare att fokusera på åtgärder för att energioptimera och energieffektivisera. Vi har valt att satsa på nya moderna maskiner, i en effektiv maskinpark, för att effektivisera och undvika stopp i produktionen på grund av maskinhaveri. Vi ser kontinuerligt över möjligheten att köpa in eller hyra maskiner med låga koldioxidutsläpp och framför allt el-hybrider. Verksamheten har via sin maskinavdelning nära dialog med maskintillverkarna för att följa utvecklingen med exempelvis el-hybrider och utvecklingsprojekt sker med maskinleverantörerna för att säkerställa att maskinen uppfyller ställda krav. Vi har hybriddrivna arbetsplattformar som förutom el drivs med biodrivmedel (EcoPar) samt en lastmaskin, med lastkapacitet på 17 ton, som drivs med biodrivmedel och använder bioolja. För transport av bergmassor har vi via en av våra leverantörer under 2023 valt att testa en eldriven lastbil. Åtgärderna har resulterat i att samtliga av verksamhetens projekt under år 2023 har använt en större andel förnybara drivmedel (scope 1) till sina maskiner och fordon, exempelvis EcoPar, HVO 100 samt diesel med inblandning av biodrivmedel och elkraft via förnybara källor jämfört med tidigare år. Som tjänstebilar leasas el-hybrider.

Energianvändningen inom scope 1 har minskat mellan åren 2022 och 2023, men däremot ökat med 3% sedan år 2020. Positivt är även att andelen förnybart drivmedel fortsätter öka. Elanvändningen (scope 2) har varit förhållandevis konstant under år 2020-2022, men ökat med 17% år 2023 jämfört med år 2020. Drivmedelsanvändningen från underentreprenörer (scope 3) minskat med 60% under perioden 2020-2023 vilket ger en totalt minskning inom scope 1, 2 och 3 med 8% år 2023 jämfört med år 2020.

Energikälla Implenia

Scope 1 och 2

Energianvändning

[MJ] 2023

Energianvändning

[MJ] 2022

Energianvändning

[MJ] 2021

Energianvändning

[MJ] 2020

Drivmedel, icke-förnybart
(scope 1)

18 779 668

29 090 999

27 764 355

27 211 262

Drivmedel, förnybart
(scope 1)

35 188 924

33 861 380

16 586 890

25 337 168

Elektricitet kyla, fjv
(scope 2)

60 343 797

50 748 035

50 120 787

50 125 676*

Varav förnybart (scope 2)

59 993 694

50 493 920

35 933 780

43 345 285

Total energianvändning
(scope 1 & 2)

114 335 464

113 700 414

94 473 027

102 674 107*

Energiintensitet [MJ/tSek]

35,0

38,1

30,9

31,9*

 

Energiintensitet: MJ/tSek i nettoomsättning. Källor och antaganden finns i sammanställningsfil för projekt.

Energianvändning avser ej anlitade underentreprenörer.

*Ändrad efter redovisning 2020.

Energikälla Implenia delar av

Scope 3

Energianvändning

[MJ] 2023

Energianvändning

[MJ] 2022

Energianvändning

[MJ] 2021

Energianvändning

[MJ] 2020

Drivmedel underentreprenörer, icke-förnybart

9 930 032

9 739 783

15 413 411

24 649 060

Drivmedel underentreprenörer, förnybart

5 997 406

2 596 641

7 278 014

14 567 659

Energianvändningen 2023, %.

Klimat

Vi beräknar våra årliga växthusgasutsläpp som CO2-ekvivalenter (CO2-ekv) utifrån ett livscykelperspektiv. Utsläpp av klimatgaser (CO2, CH4, SOx, NOx, N2O etc) varierar mellan projekt samt från år till år, eftersom resultatet inte enbart beror på hur mycket arbete som utförs. Utsläppen av klimatgaser speglar även vilken typ av projekt eller vilken teknik som används samt projektets geografiska placering, skede och vilka material som används i produktionen.

Utsläpp av växthusgaser delas upp i scope 1-3 utifrån källan till utsläppen enligt definition från Greenhouse Gas Protocol (GHGP), se tabell nedan. Under många år har fokus varit att energioptimera och att minska växthusgasutsläpp kopplat till den egna el- och drivmedelsanvändningen dvs scope 1 och 2.

För scope 2 skiljer vi på emissionsfaktorer kopplat till market-based el och location-based el. Emissionsfaktorer för market-based inkluderar ursprungsintyg och emissionsfaktorer från elleverantör. Emissionsfaktorer för location-based inkluderar landspecifika emissionsfaktorer via International Energy Agency (IEA).  Data för market-based används i beräkningarna.

Växthusgasutsläpp (scope 2),
ton CO2-ekvivalenter

Under 2022-2023 har Implenia-koncernen analyserat de olika kategorierna inom scope 3 och utarbetat en strategi för utveckling av redovisning gällande växthusgaser som kopplas till denna kategori. Scope 3 och framför allt utvinning av råvara, produktion och transport av inköpta material och produkter har konstaterats som den stora källan till våra klimatutsläpp. Vi bedömer att klimatutsläppen från kategorierna under scope 3 är betydligt högre än de från scope 1 och 2. Även om det är svårare att samla in relevant information inom scope 3 så har vi under 2023 utökat våra processer och arbetssätt för att möjliggöra ökad redovisning inom kategorierna i scope 3, vilket kommer intensifieras under 2024.

Växthusgasutsläpp definition

Kategori                                

Definition

Scope 1   

Direkta växthusgasutsläpp kopplat till drivmedel för egna maskiner

Scope 2

Indirekta växthusgasutsläpp baserade på köpt elektricitet eller värme

Scope 3

Andra indirekta utsläpp, till exempel utvinning och produktion av inköpt material och bränsle, transport med fordon som inte drivs av det rapporterade företaget, tjänsteresor m.m.

 

Våra utsläpp av växthusgaser (enligt internationella regler gällande beräkning av växthusgasutsläpp), som redovisas i hållbarhetsrapporten inkluderar direkta utsläpp från driften av egna maskiner, fordon, produktionsanläggningar (scope 1), samt indirekta utsläpp av växthusgaser från energianvändning som elektricitet, uppvärmning och kyla (scope 2). Uppgifterna inkluderar i dagsläget delvis indirekta utsläpp som genereras i uppströms eller nedströms processer (scope 3), till exempel medarbetarnas tjänsteresor och underentreprenörernas drivmedelsanvändning.

 

Koncernens mål till år 2050 är nettonollutsläpp gällande växthusgaser från scope 1, 2 och 3 och innan dess en minskning av utsläpp av CO2-ekv för scope 1 och 2 med 15 % mellan år 2020-2025. Vi har dessutom anslutit oss till det nationella initiativet Fossilfritt Sverige med åtagande att inte producera några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.

Resultatet för 2023 visar att de totala växthusgasutsläppen minskat i förhållande till nivåerna år 2020. Övergången under år 2021-2022 till inköpt el via 100% vattenkraft visar en tydlig minskning av utsläpp av växthusgaserna (scope 2). Drivmedelsanvändningen för egna fordon och maskiner har minskat, inklusive en större andel förnybart drivmedel,resulterar i minskning av växthusgaser (scope 1) med 7%. Resultatet för scope 1 och 2 är en minskning på 16 % från år 2020. Växthusgasutsläppen från underentreprenörernas drivmedelsanvändning (del av scope 3) har minskat drastiskt sedan år 2020. Detta medför att växthusgasutsläppen från scope 1, 2 och delar av scope 3 har minskat med 15% mellan år 2020 och 2023.

Klimatpåverkan, (Scope 1, 2, 3) 2020–2023, kg CO2-ekv

Emissionskälla

Koldioxidekvivalenter [kg] 2023

Koldioxidekvivalenter [kg] 2022

Koldioxidekvivalenter [kg] 2021

Koldioxidekvivalenter [kg] 2020 (basår)

Drivmedel för egna maskiner/fordon
(scope 1)

2 659 932

3 041 231

2 364 632

2 844 942

Inköpt elektricitet, värme och kyla
(scope 2)

4 400

(market-based)

5 773

(market-based)

277 086

322 343

Scope 3

 

 

 

 

Flyg tjänsteresor (kategori 6)

27 207

17 687

14 700

27 281

Tåg tjänsteresor (kategori 6)

0,24

0,35

0,36

0,32

Drivmedel underentreprenör (kategori 3)

235 580

178 600

339 688*

502 783*

Resor till/från arbete (kategori 7)

202 383

219 960

iu

iu

Emissionsintensitet Scope 1&2

[ton CO2-ekv/MSek]

0,8

1,0

0,9

1,0


Emissionsintensitet: tonCO2-ekv/MSek i nettoomsättning. Inkluderade gaser: CO2 -ekv.

Skillnader i resultatet av klimatpåverkan mellan Implenia Sveriges hållbarhetsrapport och Hållbarhetsrapporten för Implenia AG beror på att olika emissionsfaktorer har använts för beräkning inom scope 1.
Källor för emissionsfaktorer redovisas i sammanställningsfilen för projekt

Växthusgasutsläpp (scope 1 & 2),
ton CO2-ekvivalenter

Växthusgasutsläpp (delar av scope 3),
ton CO2-ekvivalenter

Vi köper från och med kvartal 3 år 2021 övervägande delen av vår el via 100% svensk certifierad vattenkraft med åtagande, vilket har resulterat i drastiskt minskade koldioxidemissioner från elanvändningen. Åtagandet innebär att Implenia Sverige tillsammans med elleverantören Elkraft Sverige bidrar till åtgärder kopplat till restaurering av Harmångersån med målet att återställa åns historiskt fina vatten. Hittills har restaureringen exempelvis bidragit till återskapade av biotoper, nya lekplatser för fiskar, ett tiodubblat fiskebestånd och återställande av vattendragets botten. Under år 2023 köptes 99,3% av verksamhetens el via 100% svensk certifierad vattenkraft med åtagande. Resterande andel el utgörs av Nordisk elmix.

Vi har styrt våra medarbetare till att välja tåg vid tjänsteresor inrikes vilket har gett ett positivt resultat. Våra flygresor är nästan uteslutande de tjänsteresor som sker till koncernens kontor utanför Sverige. Dessutom har det totala antalet flygresor minskat sedan år 2019. Via avtal med flygbolag finns möjligheten att välja ett grönare alternativt med biodrivmedel i tanken och därmed bidra till omställningen till ett mer hållbart resande. Noteras kan, att under och efter pandemin, har de totala antalet tjänsteresor minskat till följd av ökade antal digitala möten. Tågresorna ökade kraftigt från år 2020-2023 men har under 2023 gått tillbaka till 2020 års nivå.

Fördelningen tjänsteresor tåg & flyg (scope 3), %

Utöver beräkning av vår totala klimatpåverkan har vi under de senaste fyra åren beräknat klimatpåverkan (CO2-ekv) och energianvändning från flertalet av våra projekt avseende elanvändning, drivmedelsförbrukning, materialval och transporter. Inom dessa projekt beräknas även den faktiska besparingen av klimatutsläpp och energianvändning tack vare aktiva val som genomförs inom projekten, exempelvis ändrade tekniska lösningar, optimering av material, minskade transportsträckor samt återanvändning av berg- och schaktmassor.

MATERIAL

  • GRI 3-3

Byggprocessen är materialintensiv och det är därför av stor vikt att resurserna används så effektivt som möjligt. Att optimera konstruktionen för att minska materielmängden är ett effektivt sätt att minska resurser och därmed energianvändningen och utsläpp av växthusgaser. Arbete med att optimera konstruktioner är en naturlig del i vårt arbetssätt och studeras redan under anbudsskedet. Vi arbetar även effektivt och förebyggande för att minimera mängden spillmaterial, till exempel genom god planering och anpassade inköp. Inga stora materialupplag finns utan det material som behövs köps in, ”just in time delivery”. Om material och produkter blir över vid ett projekt används dessa till nästa projekt eller säljs tillbaka till leverantören.

Via aktiva val i inköpsprocessen där materialproducenter även utvärderas utifrån klimat- och energibelastning tar vi hänsyn till producenter som har låga klimatutsläpp samt låg energianvändning vid bearbetning och produktion av material. Klimat- och energidata från EPD:er används vid bedömningen.

Vi strävar efter att använda återvunnet material i våra projekt, till exempel stål producerad från återvunnen råvara och betong med inblandning av aska samt asfalt med återvunnen råvara (se kapitlet ”Cirkulär ekonomi”). Vid tunnelentreprenaderna hanteras stora volymer bergmaterial vilket krossas och återanvänds inom egna projekt i så stor omfattning som möjligt, se kapitlet ”Cirkulär ekonomi”. Under 2023 sprängdes cirka 1 342 700 m3 bergmaterial ut från Implenia Sveriges tunnelprojekt.

Största materievolymerna som hanteras inom verksamheten (utöver bergkross- och fyllnadsmaterial) år 2023 var betong inklusive sprutbetong, asfalt och armering.

Material grupper

ton 2023

ton 2022

Armering

7 786

4 557

Asfalt

9 406

4 037

Betong inkl sprutbetong

44 4721

116 511

Stål

i.u

2 700

Bult

336

458

1Osäkert värde

VATTENANVÄNDNING

  • GRI 303-1
  • GRI 303-3
  • GRI 303-4
  • GRI 305-5
  • GRI 306-1

Ett annat viktigt område för oss är vattenanvändningen och vattenhanteringen. Flertalet av projekten kräver stora volymer vatten i samband med produktionen, framför allt vid borrdriften. Vattnet som används inom byggprocessen är till största del dricksvatten. Den totala volymen vatten från ledningsnätet som användes inom projekten år 2023 var ungefär 293 700 m3.

Inom projekten finns externa krav på rening av det processvatten som erhålls vid byggarbetsplatsen. Avancerade vattenreningsanläggningar finns inom samtliga projekt, projektanpassade för att klara krav på rening av processvatten som varje unikt projekt ställs inför. Även inläckande grund- och dagvatten hanteras i reningsprocessen.

Dricksvatten är den allra viktigaste naturresursen och den resurs som vi alla är beroende av. Vi anser att det är viktigt att bidra med det som är möjligt för att inom våra projekt minska användningen av dricksvatten och därmed medverka till en hållbar framtid. För att minska uttaget av dricksvatten till produktionen, borriggar, vattning av berg, etc, återcirkuleras de renade processvattnet i så stor omfattning som möjligt och återanvänds för till exempel drivning av tunneln. Kvalitén på det renade processvatten avgör om vatten kan återcirkuleras till produktionen och därav är reningsprocessen viktig för att möjliggöra ett slutet kretslopp. Tidigare år har vi haft möjlighet att återcirkulera en större andel vatten men under 2023 återcirkulerades endast 2% av det renade processvattnet vilket vi arbetar för att åtgärda under 2024.  Ett aktivt samarbetar med flera leverantörer ökar möjligheten att hitta den optimala vattenreningstekniken. Fokus ligger främst på att pH-reducera och sedimentera processvatten samt rena det från metaller, krom och kväve.

Vattenhantering 2023, %

AVFALLS- OCH RESURSHANTERING

  • GRI 306-1
  • GRI 306-2
  • GRI 306-3
  • GRI 306-4

Vi ser avfall som en resurs som kan vidareförädlas men primärt fokus är att minimera mängden avfall från byggarbetsplatsen. Hanteringen av avfallet planeras beroende på typ och mängd av avfall som alstras vid projektet. Källsorteringslösningarna justeras ett flertal gånger under projekttiden för att alltid vara optimerade och effektiva i förhållande till det arbete som utförs och det avfall som alstras. Målet år 2025 är att 100% av allt avfall ska kunna omhändertas via återanvändning, återvinning eller energiutvinning, det vill säga ingen deponifraktion (se kapitlet ”Cirkulär ekonomi”). År 2023 utgjorde deponifraktionen ca 3 % vilket är betydligt högre än tidigare år pga omständigheter vid ett enskilt projekt. Avfallet omhändertas och hanteras via ramavtalade avfallsentreprenörer som även rapporterar avfallsstatistik till verksamheten.

De största fraktionerna av restprodukter, exklusive schaktmassor och bergmassor som vi hanterar som resurser är: betong, metall, trä och brännbart avfall, se tabellen nedan. Från år 2021 separeras även olika plastfraktioner.

Genom god planering strävar vi efter att minska mängden avfall och att använda komponenter och processer som gör att material enkelt kan separeras och återvinnas vid slutet av sin livslängd (se kapitlet ”Cirkulär ekonomi”). Verksamheten arbetar även för att minska mängden spillmaterial (se kapitel ”Material”).

Avfallsfraktion

ton 2023

ton 2022

Betong

129

761

Metall

920

694

Trä

761

687

Brännbart avfall

242

447

Sorterbart avfall 1

77

269

Plast olika fraktioner 2

101

44

Betong med armering

187

21

Kabel

17

14

Deponi

71

8

Wellpapp

10

7

Blandat avfall

80

6

Pallar

7

3

Pappersförpackningar

0,7

0,4

Returpapper

0,2

0,3

 

1 avfall som inte sorteras på byggarbetsplatsen utan hos avfallsentreprenör

2 hård- och mjukplast

Farligt avfall

ton 2023

ton 2022

Oljeslam, oljefilter, smörjolja

39,63

27,23

Hydraulslangar

8,36

10,93

Spillolja, inkl emballage

3,06

3,89

Aerosoler

2,07

1,61

Asbest

0

1,20

Elektronik

0,91

0,75

Absorbenter

0,99

0,5

Lösningsmedel

0,95

0,31

Blybatterier

0,76

0,17

Däck

0,54

Ingår i övrigt

Batterier0,09Ingår i övrigt
Isocyanater, färg, tryckfärg, lim, fogskum, fogmassa0,52Ingår i övrigt
Övrigt farligt avfall2,332,13

Avfallshantering 2023 %

DRIVMEDEL

Vårt mål är att 100% av drivmedlet som används inom projekten ska vara framställt från förnyelsebar råvara. Under år 2023 har merparten av det drivmedel som använts varit fossilfritt, främst EcoPar, HVO100 och el via vattenkraft. Andelen bensin och diesel har minskat och den största andelen drivmedel utgörs av diesel med inblandning av förnyelsebar råvara. En ökning av EcoPar med ca 200% har skett sedan år 2020. Verksamheten har ett flertal el-hybrider och lyckligtvis går utvecklingen avseende el- och elhybriddrivna maskiner framåt (se kapitel ”Energi och Klimat”).

Drivmedel (Scope 1), liter

Drivmedel (Scope 1 & 3), liter

BIOLOGISK MÅNGFALD

  • GRI 304-1
  • GRI 304-2

Den biologiska mångfalden på jorden, det vill säga alla olika variationer som finns inom och mellan arter och alla livsmiljöer på jorden är en förutsättning för allt liv. Ett fungerande ekosystem ger oss ren luft och friska naturmiljöer, skyddar mot katastrofer, möjliggör växtpollinering samt bidrar till matproduktion och ett stabilt klimat. Om den biologiska mångfalden försämras till den nivå att arter dör ut kan detta innebära instabilt klimat, brist på resurser och framför allt begränsad mängd föda och rent vatten.

Vi äger inga egna markytor men tar beställarnas markytor i anspråk under genomförande av våra projekt. Detta är vår största direkta negativa påverkan på markmiljö och den biologiska mångfalden speciellt om markytan är ett naturområde som inte tidigare är exploaterat. Vårt ledningssystem hanterar miljöhänsyn och projektens miljöplan beskriver hur det specifika projektet ska bedrivas föra att minimera påverkan på naturen inom hela värdekedjan. För att värna om den biologiska mångfalden planeras etableringsområden för att minimera antal träd och vegetation som måste avverkas, återanvända jordmån och schaktmassor, förhindra att föroreningar når recipient och att avfall sprids utanför arbetsområdet.  Vi har bedrivit projekt beläget inom skyddade naturområden där särskild hänsyn måste beaktas.

Invasiva främmande arter som påträffas inom etableringsområdet omhändertas enligt gällande lagstiftning för att undvika spridning av dessa arter. Skyddsvärda växt- och djurarter som finns inom etableringsområdet omhändertas och flyttas för att bevara värden.

Via Implenia Sveriges samarbete med Elkraft Sverige bidrar verksamheten till återskapande av viktiga biotoper i Harmångersån.

Produkter och varor som köps in för utformning av byggprojekt har under hela leverantörskedjan en påverkan på den biologiska mångfalden, detta är Implenia Sveriges indirekta påverkan på den biologiska mångfalden. Här har vi svårare att förebygga och minimera påverkan, men arbetar aktivt för att utveckla denna möjlighet. Vi köper träprodukter som är FSC-märkta och återanvändning av material prioriteras samt material (exempelvis stål) som är producerat av återvunnen råvara. Inköp av material och varor från Norden och Europa prioriteras.

MILJÖTILLBUD OCH MILJÖOLYCKOR

Systematisk rapportering av tillbud och olyckor har varit en naturlig del av det dagliga arbetet hos oss under många år. Ett digitalt system, som möjliggör att alla typer av avvikelser eller förbättringsförslag kan rapporteras, analyseras och utredas genom grundorsaksanalys, används på ett enkelt och strukturerat sätt via smartphone eller dator. Eventuella åtgärder som behöver genomföras dokumenteras och verifieras. Rapporteringen sker av egna anställda, underentreprenörer och beställare. Tack vare den enkla rapporteringen har rapporteringsgraden avseende riskobservationer och tillbud ökat. Antalet rapporterade miljötillbud år 2023 var 83 stycken vilket är en ökning från 69 stycken året innan. Vanligaste miljötillbudet (44%) var läckage av drivmedel och olja inom arbetsområdet, vilket hanterades med absorberande material.

GRÖNT KONTOR

Den största miljöpåverkan och miljöaspekterna finns givetvis inom våra byggprojekt. Men ett miljömedvetet arbetssätt på våra kontor är också viktigt när det kommer till ett hållbart beteende. Följaktligen har vi lanserat initiativet "Grönt kontor” som tillämpar ett flertal åtgärder avseende transporter, energianvändning, avfallshantering och materialinköp vid samtliga kontor, såväl projektkontor som administrativa kontor. Verksamhetens grundprincip är att även små åtgärder kan ha en positiv effekt och att hållbara vanor kan leda till hållbart tänkande även inom andra områden. Kontoren genomgår en revision med godkänt resultat innan diplom för "Grönt kontor” utfärdas. Vid utgången av år 2023 var 90% av kontoren certifierade enligt koncept ”Grönt kontor”.