|
Themen und Projekte

Tony Fogel går i pension

Tony Fogel började som bergarbetare på Implenia år 2018, men startskottet för karriären gick av redan 1974 när han som 15-åring fick sitt första jobb på posten. På posten i Hedemora blev han sedan kvar i 30 år innan han bytte bransch och livet tog en ny riktning. Idag, fredag 24 mars, jobbar Tony sin sista dag hos oss på Implenia. Pensionen väntar och vi tog tillfället i akt att be Tony berätta om sitt yrkesliv för oss.

Berätta om din bakgrund och hur din karriär har sett ut?

Jag fick mitt första jobb på posten i Hedemora när jag var 15 år gammal. Det var år 1974 och jag jobbade extra på helger och lov. Efter att jag gjorde lumpen fick jag heltidsanställning på posten och blev sedan kvar där i 30 år, på olika positioner. Jag har jobbat som utdelningschef, brevbärare och allt möjligt däremellan. Tillslut tröttnade jag och då fick jag ett erbjudande om full ersättning i 1,5 år medan jag sökte mig om - och då fick jag jobb i Garpenberg-gruvan som tillhör Boliden. Jag behövde aldrig skola om mig, utan fick anställning och sedan utbildningar på plats. I gruvan körde jag lastbil, laddade och sprängde samt jobbade med att skrota. De sista åren höll jag mig enbart till att skrota då jag hade varit med om olyckor vid sprängningar. Berget har ramlat ner på mig flera gånger och jag har bland annat brutit ryggen, men det har inte stoppat mig. Det var gruvan det, men sedan skulle de göra om i skiftgången och då sökte jag mig till Implenia.

​​​​​Varför Implenia och byggbranschen?

Folk som jag hade jobbat med i gruvan hade börjat arbeta på Implenia och jag hade varit uppe på besök på ett av projekten. Jag skickade in en ansökan på hemsidan för massa år sedan och hade inga större förhoppningar om att det skulle bli något. Trots att jag redan var lite till åren hörde Jiri av sig och sa att "vill du så får du börja jobba om en månad" och på den vägen var det. Från posten, till gruvan till Implenia. Det är bara dem arbetsplatserna jag har haft. Jag har varit trogen mina arbetsgivare.

Arbetet på Implenia och ute på Johannelund funkar bra! Jag jobbar inte bara med laddning och sprängning, man får göra lite av varje här.

Vad är de största skillnaderna nu mot när du inledde din karriär?

4,5 år är för kort tid för att det ska ske några drastiska förändringar. Jag skulle säga att det är lika nu som då. Däremot är det stora skillnader i hur man jobbar i gruvan mot hur jag jobbar här idag. I gruvan, där var det aldrig bultsättning för hand till exempel, bara maskiner. Sen är det en stor skillad att jobba under osprutat berg. Det gör man aldrig i gruvan. Man har heller inga mätare i gruvan och där jobbbar man med mindre salvor. Här jobbar vi med betydligt större salvor och de salvor vi skjuter går väldigt bra. Så var det inte i gruvan…

Berätta om något du är extra stolt över i din karriär?

Det första jag är stolt över är att jag vågade ta steget att sluta på posten, där jag inte trivdes på slutet. Jag är väldigt glad att jag kom därifrån och tog steget. Sedan är jag stolt över min förmåga att lära mig nya saker. Ingenting är omöjligt.

Vad ska du göra nu?

Jag ska börja med att ha semester i en månad. Egentligen går jag inte i pension på riktigt förrän den 1 maj. Jag har olika småprojekt i huset i Hedemora att ta tag i, sen inväntar jag en hundvalp. Jag har inte haft jakthund på 4 år, så nu ska det jagas uppe i Orsa där vi har ett litet ställe. Jag ska även ta hand om barnbarnen. Jag har 5 stycken så det finns att göra!

Tack för allt Tony och njut av pensionen!