|
Argomenti e progetti

Medarbetarreportage: Veronica springer med ett leende

Veronica Gerdin jobbar som arbetsmiljösamordnare på projekt Sofia och är den första personen i Sverige med den neurologiska diagnosen MS som sprungit ett ultramaraton. Veronica började springa 2016, efter att ha knäckt koden med sin löpcoach, och motbevisade således neurologerna att det omöjliga var möjligt. Den här säsongen springer Veronica med Implenia Sverige som sponsor. Vi träffades och samtalade om passionen för löpning, mål och hur man finner motivation när latmasken kryper sig på.


Hej Veronica! Berätta, vem är du?

Hej! Ja, vad ska man säga, kortfattat är jag en ganska vanlig medelålderkvinna som bor i Sollentuna med min make. Jag är morgonpigg och är överlag otroligt nöjd med livet!
 

Hur kom det sig att du började intressera dig för löpning?

Lite kul att du frågar, beslutet att börja springa kom under en av mina sittningar hos tatueraren. Jag var ganska stressad över min dåvarande arbetssituation och min tatuerare frågade om jag inte skulle börja springa för att hitta lugnet. Jag svarade "nä, jag kan inte springa, jag har MS". Tatueraren bestämde sig för att presentera mig för löpcoachen Björn och på den vägen var det. Jag började springa och med hjälp av Björns upplägg hittade vi vägar för att komma runt de svårigheter jag har på grund av min diagnos. Åren har gått sedan dess men löpningen ligger mig fortfarande otroligt varmt om hjärtat och fungerar som min andningsventli.
 

Berätta mer om din träning, hur ser en vanlig träningsvecka ut?

Jag styrketräning på måndagar, onsdagar och fredagar och löptränar tisdagar, torsdagar och söndagar. Vanligtvis kör jag kortade distanser på veckodagarna och längre på söndagar. Om man jämför mig med andra maratonlöpare så springer jag ganska lite, det brukar bli mellan 30 och 40 kilometer i veckan, men på det har jag cyklingen. Jag cykelpendlar till jobbet, så fler kilometer sliter bara på benen, har jag lärt mig.

Veronica rensar huvudet och löser diverse problem i spåret


Har du något drömlopp?

Drömmen var att springa New York Maraton, men det kommer inte bli av. Jag var anmäld 2020 men då blev det inställt på grund av Covid. Sen skulle jag springa året därpå istället, men loppet ställdes  in för utländska löpare med bara en veckas varsel och då tappade jag motivationen till just det loppet. 

Jag älskar att springa lopp med stor publik till hejarrop som får mig att lyfta steget lite mer och öka tempo trots att kilometrarna känns alldeles för långa. Om jag måste säga ett drömlopp så blir det nog Berlin Maraton. Det är ett stort, klassiskt lopp där publiken lyfter oss löpare. Får jag drömma helt fritt så skulle det vara att få springa att fjällopp.
 

På vilket sätt skulle du säga att du har nytta av din träning i vardagen och i arbetet?

Om vi bortser från att det är nyttigt att röra på sig och ha en stark kropp så är det under löpturerna som jag rensar skallen och lyckas hitta lösningar på frågor/problem som dykt upp på exempelvis arbetet.
 

Har du någon inspiratör inom löpningen? 

Vilken svår fråga! Jag har vänner som jag lärt känna tack vare löpningen och en av dem springer just nu sex dagar i sträck på ett löpband i hopp om att sätta världsrekord (6 dagar/73 mil). Sen har jag en vän som varit skadad under en längre tid men som nu, efter ett år av rehab, äntligen är åter på banan och satsar på maratonlopp i höst. Jag beundrar även människor som Tove Alexandersson som springer i obanad terräng och dessutom har en karta i handen och orienterar i ett tempo jag bara kunde drömma om.

 

“Löpningen fungerar som min andningsventil”

 

Hur många lopp har du sprungit genom åren?

Jag har sprungit sju stycken maratonlopp och tre ultramaratonlopp (längre än maraton) och gissningsvis omkring 15 halvmaror. Mitt absoluta favoritlopp är London Maraton. Stämningen är magisk, med en publik som hejar på så högt att det nästan gör ont i öronen.
 

Hur laddar man bäst upp inför en mara?

Jag lägger upp ett program som börjar ett halvår innan starten går och sen försöker jag hålla mig till det - så länge jag inte blir skadad eller sjuk. Kroppens form är avgörande, känner jag mig sliten kan jag korta ner distansen. Mitt mål är att försöka uträtta någon typ av fysisk aktivitet varje dag.
 

Hur finner du motivation?

När latmasken försöker säga till mig att ligga kvar och inte springa innan jobbet så brukar jag tänka på elitidrottarna. Dem är nog inte heller jättemotiverade till att träna varje gång, men om jag ändå är uppe klockan 03:00 så kan jag ju lika gärna springa. "Vad ska jag annars göra?" tänker jag. Kommande lopp hjälper mig också att hålla motivationen, exempelvis när det regnar ute eller om något annat skulle locka lite mer…"Jobbet måste göras" tänker jag och snörar på mig skorna!
 

Vad har du för mål med din träning?

Jag vill ha en stark och frisk kropp.
 

Slutligen, vill du dela med dig av något tips till den som funderar på att börja springa?

"Keep it simple” är mitt korta svar. Det finns miljoner ”experter” där ute och som nybörjare är det lätt att lyssna på alla råd. Det blir lätt lite för mycket…Hitta din egen väg och gör det du mår bra av och sätt ribban på en lagom nivå. Lägg pengar på bra skor - löpning är som allt annat en materialsport men man behöver inte införskaffa alla tillbehören. Har du möjlighet så tycker jag att man ska ta hjälp av en löpcoach till en början, men det kan även vara en bra idé att springa tillsammans med en löpargrupp om man föredrar det. Slutligen så vill jag uppmana alla till att våga anmäla sig till ett lopp! Det gäller att tro på sig själv, ställa realistiska krav och springa med ett leende.

 

Vi tackar Veronica för den inspirerande pratstunden och önskar henne stort lycka till på höstens lopp. Först ut är Göteborgsvarvet Maraton, heja heja!